Det armeniska klostret Surb Magar, även känt som klostret St. Macarius den välsignade, är ett enastående monument, inte bara för cypriotisk medeltida arkitektur, utan också för armenisk kulturell identitet. Dess historia, som går tillbaka århundraden, är fylld av händelser relaterade till stärkandet av den armeniska tron och deras kulturella arv. Beläget på en höjd av 530 meter över havet, i de täta tallskogarna i bergskedjan Beshparmak, smälter klostret harmoniskt in i det omgivande naturlandskapet. Detta är en plats som kombinerar andlig lugn och historisk betydelse.
Från det ögonblick då det grundades fungerade Surb Magar inte bara som ett religiöst centrum, utan också som ett skydd för alla som behövde skydd eller andlig inspiration. Sommarresidenset för det armeniska samhället Nicosia, ett härbärge för pilgrimer, en skola och till och med ett läger för scouter är bara en liten del av hur klostret användes under dess långa historia. Trots de många prövningar som drabbade det förblir klostret en symbol för det armeniska folkets tro och uthållighet.
Grundande och tidiga år
Surb Magar-klostret grundades runt 1000-talet av egyptiska koptiska kristna. Den invigdes för att hedra Saint Macarius av Alexandria, en av de mest vördade kristna asketerna. Enligt historiska data blev denna plats en tillflyktsort för koptiska munkar som letade efter ensamhet och möjligheter till andlig praktik borta från världen.
Men på 1400-talet kom klostret under kontroll av den armeniska kyrkan. Även om de exakta omständigheterna för denna övergång förblir ett mysterium, spekulerar historiker att det var relaterat till tillväxten av det armeniska samhället på Cypern efter det armeniska kungariket Kilikiens fall 1375. Denna händelse ledde till massutvandring av armenier till olika delar av Medelhavet, inklusive Cypern. Nyanlända armenier gjorde betydande bidrag till utvecklingen av det cypriotiska samhället och blev en viktig del av det lokala religiösa och kulturella livet.
Perioder av välstånd och prövningar
Klostret Surb Magar spelade en nyckelroll i livet för den armeniska befolkningen på Cypern, trots förändringen av politiska regimer. Under eran av venetianskt och ottomanskt styre behöll det armeniska samhället kontrollen över klostret. Detta blev möjligt tack vare diplomatiska insatser och den respekt som klostret väckte bland lokala myndigheter.
Särskilt anmärkningsvärt var perioden av ottomanskt styre, då sultan Ibrahim I befriade klostret från skatter 1642, vilket betonade dess betydelse. Liknande fördelar bekräftades senare 1660 och 1701, vilket gjorde att klostret kunde förbli ekonomiskt stabilt och behålla sina religiösa funktioner.
Men klostret drabbades upprepade gånger av förödande jordbävningar, som orsakade betydande skador på dess strukturer. Men varje gång restaurerades det genom ansträngningar från lokalsamhället och munkar. 1735 genomfördes en storskalig restaurering och 1814 förnyades kapellet och nya tvåvåningsbyggnader uppfördes för boende och husbehov.
Klostrets sociala uppdrag
I början av 1900-talet upphörde Surb Magar-klostret att vara ett exklusivt religiöst centrum och började utföra sociala funktioner. Under massakrerna på armenier i det osmanska riket 1915 blev dess murar en tillflyktsort för tusentals flyktingar som flydde från folkmordet. Här skapades förutsättningar för boende, en skola och en hushållstomt öppnades. Klostret användes senare som ett sommarläger för scouter, vilket indikerar dess betydelse i det armeniska samhällets sociala liv.
Nedgång och kämpa för bevarande
Efter uppdelningen av Cypern i norra och södra delar 1974 tvingades den armeniska befolkningen lämna norra Cypern och klostret övergavs. Under årtionden av försummelse började dess arkitektoniska element kollapsa och det omgivande området blev igenvuxet. Trots försök från turkiska myndigheter på 1990- och 2000-talen att göra klostret till en turistplats, motsatte sig det armeniska samfundet och internationella organisationer sådana initiativ.
Sedan 2007 har armenier gjort årliga pilgrimsfärder till Surb Magar, och betonat dess betydelse som en symbol för tro och kulturarv. Tillsammans med Jungfru Marias kyrka i Nicosia är den fortfarande ett av de viktigaste religiösa monumenten i den armeniska gemenskapen på Cypern.
Arkitektoniska detaljer och naturliga omgivningar
Även i sitt försummade tillstånd förvånar klostret med sin arkitektur och harmoni med naturen. Dess mossbeklädda väggar och gamla fruktbärande träd behåller atmosfären från det förflutna. Från höjden av byggnaderna finns en hisnande utsikt över Medelhavet och bergslandskap, vilket understryker det unika med denna plats.
Slutsats
Det armeniska klostret Surb Magar är inte bara ett arkitektoniskt monument, utan också en symbol för det armeniska folkets uthållighet, tro och kulturella identitet. Dess historia speglar århundraden av kamp, restaurering och andlig återfödelse. Detta kloster påminner oss om vikten av att bevara ett kulturarv som förenar generationer och inspirerar till starkare band till det förflutna.
Surb Magar är en levande legend som förtjänar uppmärksamhet, studier och omtanke så att hans storhet kan fortsätta att inspirera kommande generationer.
Se på kartan HÄR.
